Claes Johansson Asia 2014 travel blog

Boat on Sangker River.

More floating villages - here is a church boat.

More flating villages on the Sangker River.

Floating wedding party.

A fishing machine.

Our boat on our way to Battambang.

The Sangker River.

Village along the Sangker River.

Lek inspecting the Bamboo train.

From here we start.

Here we go.

Oops, a meeting bamboo train.

What to do, it is just one spur?

Here our train is taken beside.

Soon we are back on track.

End of line.

Here is our train on the way back.

Meeting again, this time they have to give passage for us.

No hitch hikers.

The Phnom Penh - Battambang railway.

Back there we started.

A combodian distillery for rice wine.

Wat Ek Phnom - a rather fallen temple, not in Angkor Wat...

Our transport viechle during this round tour.

View over a street in Battambang, french colonial style.

The Chhaya Hotel - our home in Battambang.

Monument for the Killing Fields.

The monument containing this.

and this.

Script on the wall of the monument.

The continue of the script.




Wednesday, 5 March.

I choose to go with boat to Battambang entirely because my book, The Lonely Planet said that this was a very scenic trip. Yes, it was very scenic, but far too long. After a while when the boat was out on open water and land only was seen in the horizon, I feared that we got on wrong boat, for a while I thought that we were on a boat to Phnom Penh, which supposed to cross the Tonle Sap Lake. After a while, our boat steered towards the coast again and we reached the mouth of Sangker River. There we saw more floating villages on our way to Battambang. We were still in the belt of floating vegetation, which surrounds the Tonle Sap Lake. After some time we passed villages, which were half and half floating, half at land and half on water. The whole trip took 9 hours and during that time, we did not pass a bridge. Then I realised that we had travelled through road less land. Around 17.00 we finally arrived to Battambang, then for many hours, however your sitting position was, it was uncomfortable. After some arguing and discussion, we got our room at Chhaya Hotel.

= = = = = = = = =

Det var jag som valde att ta båtvägen till Battambang, enbart bara för att min guidebok, The Lonely Planet beskrev detta som en sevärd tripp. Mycket riktigt, den var sevärd, men tog på tok för lång tid. Efter ungefär en timma, då vi befann oss på helt öppet vatten, fruktade jag för en stund att jag hade hamnat på fel båt, och att vi var på väg till Phnom Penh, som ligger ungefär diagonalt tvärs över sjön, Tonle Sap. Men så efter ett tag så styrde vår båt mot land och slutligen så kom vi till mynningen av Sangker River. Där så såg vi ytterligare några flytande byar på vår väg till Battambang. Vi befann oss fortfarande i det bälte av flytande undervegetation som omger Tonle Sap. Vi passerade ytterligare flera byar som var halvt om halvt flytande, hälften på land och andra halvan på vattnet. Hela båtturen tog hela 9 timmar och under hela båtturen så noterade jag att vi, inte en enda gång passerade under en bro. Då insåg jag att vi hade rest igenom ett helt och hållet väglöst landskap. Klockam 17.00 anlände vi äntligen till Battambang. Då hade sedan länge alla upptänkliga sittställningar blivit obekväma. Efter en stunds diskuterande och argumenterande, så fick vi slutligen ett någorlunda hyggligt rum på Chhaya Hotel.

Thursday, 6 March.

This was our one and only day here in Battambang. It was thought that it should be a day of rest and relax, because tomorrow once again have a long way to go. But my curiosity took over and when a taxi driver offered us a very good prise for a round trip, I could not resist. So it became a trip with the Bamboo train. I guess that some very creative person wondered about what to do with this, since many years closed down railway, we have a spur, but not a vehicle. The solution was to build an own train and voila! The Bamboo train was invented. It was a fun trip, we travelled about 7 kilometres turn and return. On our way back we came to the temple of Wat Ek Phnom, a rather fallen down and ruined temple, definitely not in Angkor Wat class. Later in the evening, Lek and I went to the outskirts of Battambang, for looking at the Battambang’s Killing Fields Monument. Same as in Siem Reap, a very depressing place and the monument told us a very grim story, about what happened here for about just 40 about years ago.

= = = = = = = = =

Denna dag, var vår enda hela dag här I Battambang. Till att börja med, så var det tänkt att det skulle vara en dag med rast och vila, därför att kommande dag så blir det åter en väldigt lång resdag. Men min nyfikenhet tog överhanden och återigen så var vi ute på en rundtur, och det gjorde saken inte lättare när en taxichaufför erbjöd ett överkomligt pris. Så det blev en tur med ”the Bamboo Train”. Jag gissar att någon kreativ människa funderat över vad man kan göra med en för närvarande nedlagd järnväg, vi har ett spår men inget fordon. Lösningen var att bygga ett eget tåg och vips så var ”The Bamboo Train” fött. Det var en kul tripp, vi reste cirka 7 kilometer tur och retur. På var väg tillbaka till Battambang, så passerade vi templet Wat Ek Phnom, som visade sig vara rätt så raserat och definitivt inte i ”Angkor Wat-klass”. Senare under sena eftermiddagen så åkte jag och Lek en ytterligare tur till utkanten av Battambang, för att titta på Battambangs monument över ”the Killing Fields”. Precis som i Siem Reap, så berättade monumentet om en grym, dyster och sorgsen historia över någonting som hände här, endast ett 40-tal år sedan.

Friday, 7 March.

Early check-out from the Chhaya Hotel and no chance to eat any breakfast. After some waiting, the bus toward Phnom Penh left at 8.00 in the morning.

= = = = = = = = =

Tidig utcheckning från Chhaya Hotel och vi hade inga möjligheter att äta någon frukost. Efter en stunds väntande så avgick bussen till Phnom Penh klockan 8.00.





Advertisement
OperationEyesight.com
Entry Rating:     Why ratings?
Please Rate:  
Thank you for voting!
Share |